Kristi Himmelsfärds dag 19 2 årg Luk. 24: 49 – 53

Söndagens ämne: 
Herre över allting

”Herren har smort mig till att predika glädjens budskap” Jes. 61: 1
Orden föregår dagens GT text. De stämmer in på vår Herre.
Det var vad Jesus ägnade sitt arbetsliv åt. Det som även bör vara varje prästs och varje kristens viktigaste uppgift. Att berätta om Guds Rike och inbjuda människor att komma med och själva se. Glädjens budskap nådde först lärjungarna, sen alla dem som genom deras ord tiderna igenom kommit till tro på Jesus. Kristen tro är färskvara. Alltid bara en generation från att utrotas!
Jesaja levde 700 år före Jesus föddes men kände Honom ändå. Han säger ju: ”Min glädje har jag i Herren, jag jublar över min Gud, ty han har klätt mig i frälsningens klädnad och svept in mig i rättfärdighetens mantel”. Hur var det möjligt?
Ännu hade Herren inte trätt fram som människa. Men han som av evighet är född av Fadern och genom vilken allt skapats, Han fanns även med fast dold under gamla förbundets tid. Han talade genom profeterna.
Det var under Jesu beskydd de kunde möta svårigheter och uthärda motgångar och frimodiga leva i trons glädje.
Så överallt där Du i Gamla testamentets böcker möter ordet Herren kan Du trosvisst tänka Jesus.
Episteltexten är början av Evangelisten Lukas andra bok Apostlagärningarna. Den spännande berättelsen om de första kristna. Lukas skriver till en vän med det vackra namnet Theofilos. Det betyder ”den som älskar Herren.”
Säkert hade han fått namnet som nydöpt. Ett namn för det nya liv han fick leva. Evangeliet skrev läkaren Lukas före Apostlagärningarna. Hans syfte är att läsarens tro på Jesus ska befästas och fördjupas. Därför har Lukas gjort en ordentlig efterforskning. Tagit reda på all tillgänglig fakta om Jesus. Han har intervjuat ögonvittnen. Som han skriver: ”noga efterforskat allt från början, beslutat att i rätt ordning skriva. För att alla ska veta hur tillförlitligt evangeliet om Jesus är.” Lukas 1: 1-4
Så berättar Lukas om jungfrufödelsen, den 3 x 14 led långa släkttavlan.
Till sist om Jesu offentliga tid. De tre åren då Jesus kallar lärjungar och med makt och kraft berättar om Guds Rike. Den sista tiden alltifrån Stilla veckan och framåt, den tid vi kallar passionstiden och Påsktiden får allra mest utrymme. Den handlar om att Jesus är Hominum Salvator, mänsklighetens Frälsare som varje ny generation behöver få lära känna för att saliga komma hem. Evangeliet slutar där Apostlagärningarna börjar.
Med dagen då Jesus upptogs till platsen på Faderns högra sida. Den dag vi nu kallar för Kristi Himmelsfärdsdag.
Den som likt Theofilos vill älska Jesus kommer också lära känna Honom som den vän och Frälsare Han i sanning är. Idag är avskedets stund inne. För mig och Margareta som för lärjungarna. Om vad som då hände hör vi nu om:

1. Det sista Jesus gjorde var att välsigna sina lärjungar.
Lukas berättar att den Uppståndne Herren tog med sig sina lärjungar ut ur Jerusalem till Olivberget på väg mot byn Betania. Här låg Getsemane trädgård Här hade Jesus tidigare lagt sin egen vilja under Faderns vilja med orden:
”ske inte min vilja utan din”. Stunden var inne för Jesus att kroppsligen lämna denna världen och inta förbönsplatsen på Faderns högra sida i Himmelen.
Jesu var alltså framme vid sin sista arbetsdag här bland oss människor.
Hela livet hade Han vetat att den skulle komma. Bakom sig låg försoningens kors där Han med sitt blod och liv betalt för varje människas synd, från Adams till den sista människans synd. För alla fanns nu räddning. Av nåd, gratis, bara att ta emot. För varje mänskligt skuldebrev hade betalning erlagts. Detta var det avgörande. Djävulens rätt att anklaga inför den rättfärdige Guden var därmed borta. Jesus hade oskyldig tagit på sig ansvaret för allas synd och skuld. Efter några dagar, likt profeten Jona i valens djup, på Påskdagens morgon, efter att ha proklamerat sin seger för de i tron avsomnade hade Han med sin kropp gått genom den hårda stenen. Senare visat sig för en stor hop människor, mer än 500 vid olika tillfällen. Himmelsk frid hade Han uttalat över sin ängsliga lärjungaskara.
Så efter 40 dagar hade nu den uppståndne segrande Frälsaren för alla folk och för alla religioner samlat sina befullmäktigade ombud, apostlarna samt några till på Oljeberget.
Apostlarna fick marschorder. De var väl förberedda men ännu återstod det viktigaste. I egen kraft vore de maktlösa. Ännu fick de som vi idag vänta några dagar på Pingsten. Den helige Ande, Hjälparen som Herren utlovat skulle då komma. Fyllda av Honom, den tredje personen i Treenigheten skulle de gå ut i hela världen med de glada nyheterna att synden inte längre är problemet.
Den har Jesus gjort till sin. Nu finns frälsning för mänskligheten.
För varje troende och otroende, för ateisten som för muslimen. Bara av nåd kan det stora ske, så ingen kan berömma sig.
Det enda som nu kan hindra en människa från att komma till himmelen är hennes egen bortovaro. Alltså att hon själv väljer att undvika Jesus.
För kärleken har inte plats för tvång.
Det sista lärjungarna såg av Jesus var hans välsignande sårmärkta händer. Himmelsk välsignelse strömmade över apostlarna. Nu skulle de inte se Honom mera. Ändå fylldes de inte av tomhet och övergivenhet utan av stor glädje.
De visste att Han var med dem och skulle leda dem genom sin Ande. Så står det att de tillbad Honom. Det är första gången det står så i Evangelierna. Nu visste de att Han fortsatte vara med dem men nu som deras Himmelske Herre.
2. Jesus fortsätter genom sin Kyrka att välsigna.
Det var i kraft av denna himmelska välsignelse som de snart, i Andens kraft, skulle predika och utföra kraftgärningar. Jesu välsignelse gav deras ord himmelsk makt och myndighet. Apostlarna Jesus kallat skulle gå ut med de glada nyheterna om syndernas förlåtelse och evigt liv. Att segern är vunnen. Att Gud som skapat välden inte lämnat den.
Att Han räddat den genom att dö för den. Välsignelsen från Jesus skulle strömma genom apostlarnas händer när de trogna sin Herre välsignade människor och förlät synder. När de på Jesu uppdrag och efter hans instiftelse delade ut det till Kristi kropp och blod förvandlade brödet och vinet. Trogna när de fick möta fiendskap och hat från själafienden.
Johannes lidande blev att han fick sörja den ene efter den andre av bröderna som led martyriet i tro på uppståndelsen. Han ensam skulle bli kvar och uppnå hög ålder. Tacksamheten och kärleken till Jesus lyser igenom i breven han skrev till församlingarna på sin ålders höst. Han visste vad vi också kan veta. Att trots lidanden och död var de alla under hans välsignande händer. Nu står de som gått före, som Johannes skriver i sina uppenbarelser, inför hans tron och sjunger den nya sången till Guds och Lammets ära. Jesu välsignande händer följde dem i livet och förde dem hem.
3. För den som här tagit emot Jesu välsignelse väntar en evig glädje.
Kärleken tvingar ingen. Jesu välsignelse kan avvisas. Det är det allvarliga med att ha fötts som människa. Man kan gå förlorad. Jesus ägnade rätt mycket av sin undervisning åt att varna.
Från Guds sida är allt klart. Hela Treenigheten, Fadern, Sonen och den Helige Ande vill inget hellre än att alla människor ska komma till Himmelens glädje.
Ett testamente är upprättat. Den Tre-enige guden har med sitt blod skrivit under. Men en namnteckning återstår för att det ska gälla laga kraft. Din och min underskrift. I testamentet står det att Du för Kristi skull har dina synder förlåtna. Att skulden är betald. Att du av nåd får vara ett Guds barn. Att du är medborgare i det himmelska riket. Så missa inte att ta emot gåvan.

Ännu lever vi under Jesu upplyfta välsignande händer. Det är bara nåd.
Vi kan få del av hans välsignelser, Ännu ta del av frukterna från Jesu lidande, död, uppståndelse och himmelsfärd. För glädjens budskap har nått fram till oss. Ännu får människor gemenskap med Jesus genom dopet, Bibelns ord, bönen, församlingsgemenskapen och genom nattvarden.
Vi får skörda frukterna av att apostlarna och deras efterföljare bevarat Ordet och varit trogna den uppgift Herren gett dem. Hur länge denna välsignade tid varar vet ingen av oss, ingen utom Herren.
Jesus, skall en gång komma tillbaka som han denna dag lämnade jorden.
Då är nådens tid slut. Som Frälsare han nu dig bjuder, som domare han kallar sist. Så ställ dig idag under och bli kvar under Jesu välsignande händer.
Så får Du och jag av nåd syndernas förlåtelse och löftet om att få leva i Jesu välsignelse i all evighet.
Han sträckte ut sina händer på korset för Dig och Mig och försonade din och min skuld. Han gick som Han lovat levande ur sin grav, som ett kvitto på att allt var betalt. Han vann seger över synden, döden och djävulen. För att Du och jag, ja för att hela mänskligheten, skulle räddas från död till liv.
Under Jesu välsignande händer är det gott att leva och tryggt att en dag dö.
Så håll fast vid Guds Ord. Läs det i tro och lev det i vardagen. Håll fast vid Jesus!
Till sist ett stort tack till Herren för alla de år jag och Margareta fått tjäna i Södertälje församling. Det är nåd att i så rikt mått i vår tid fått bygga församling och se många unga och vuxna ta emot Jesus, växa och bli kvar i tron.
Ära vare Fadern….