Ålandscyklingen 2003

Åland! Petra och Josefin ger oss nedan chans att ta del av deras oerhört trevliga roliga och detaljerade dagbok över Ålandshajken. Läs den gärna samtidigt som ni tar er en titt på bilderna för respektive dagar.
 
Torsdag 29/5
Allt började hos Josefine... Klockan var ca: 06:13 då telefonen ringde. Det var Emma. Hon sa att dem åker från henne till Josefine nu. Josefine fick panik eftersom hon hade försovit sig rejält och hade 5 minuter på sig att slänga på sig kläder och sätta i linserna. Dessutom skulle hon hinna med att slänga ner glasögonen. Men det finns inte något negativt som inte har något positivt med sig. Nu hann hon ju inte bli nervös och fjärilarna hann inte bosätta sig i hennes mage. 
Under samma stund hade Petra vaknat ca: 05:30, klätt på sig kläderna, packat ner frullen från kylskåpet, blivit nervös och satt på sig ytterkläderna för att sedan åka hemifrån 06:15. 
Nere vid M/S Gabriella fick Emmas mamma lov att ringa Stellan eftersom de inte hittade oss andra. Vi samlades, kramades och hann precis spänna på packningen på cyklarna innan det var dags att cykla på färjan som skulle ta oss till Åland! 
Josefine gick ut på däck för att spana lite innan det var dags för henne och Emma att käka frulle i buffén. Den goda frukosten kostade dem 41:50 kr per näsa. Efter frullen gick de ut på däck igen innan vi skulle ha ett möte nere någonstans (på båten). 
Petra satte sig i rummet där mötet skulle vara redan när alla hade gått på. Där satte hon sig mitt emot Robin och Jesper. De käkade frulle och snackade lite skit. 
På mötet satt väl nästan alla och hade lite svårt att sitta stilla. Det vart en hel del info och lite för många namn att memorera. Vi fick en karta över vår planerade färdväg på Åland. Vi fick även namnlistan på alla som var med. Vi fick själva dela in oss i en av fyra grupper, allt efter den hastighet vi cyklade i. 
Emma och Josefine sprang ut och in från däck för att det var kallt ute och det fanns ingenstans att sitta inne. Jesper som var så snäll, bjöd Josefine på resten av gräddkolan som han hade köpt i Tax Free:n. Josefine och Emma delade även på det godiset som Emma hade med sig, när de satt ute på däck och garvade åt franskavikarien de hade haft föregående vecka. Emma sa att "Den är rund, den är lång och den smakar gott". Då pratade hon så klart om en baguette, och ingenting annat, som Josefine tyckte att det lät som...
När vi äntligen kom fram till Åland cyklade vi iväg direkt i våra smågrupper. Mot Hammarlands församlingshen i Kattby!! Josefine, Emma och Therese tog det ganska lugnt, stannade till emellanåt för att antingen rätta till packningen som satt snett eller smaska lite godis som Josefine hade nedpackat. 
När de kom fram till församlingshemmet var de alldeles slut. Men inte fick de vila inte!! Nej, då var det dags att åka en halv km för att ta årets första dopp i det kalla vattnet. Det var naturligtvis frivilligt, men inte kan man väl inte hoppa över första dopp? Det går ju inte! Petra slog vad med Emma och Josefine. Hon sa att hon skulle bada om de gjorde det, men hon doppade sig inte förrän långt senare, den lilla badkrukan. 
På väg tillbaka från badandet började Josefines cykel att krångla. När Gustaf cyklat ikapp henne och tittat på cykeln konstaterade han att det var en bult som... Någonting... Så Josefine fick helt enkelt cykla på treans växel i alla uppförsbackar tillbaka, vilket hon inte uppskattade!! 
Den kvällen var ganska livad. Först var det en härlig brännbollsmatch. Petras lag vann så klart! Josefine, Emma, Mariella och Jenny var inte med på brännbollen vilket alla tyckte var tråkigt. Efter matchen var de matdags: Spagetti och köttfärssås. Vi tackar Anna än en gång för den underbara maten! Efter maten gick Sofia Roos och Josefine en promenad och pratade om allt mellan himmel och jord, mest om skolan och KU. Efter ett gäng timmar var nog alla så trötta att de inte visste vad de hette... så de flesta gick och la sig.
 
Fredagen den 30/5 
Vi hade knappt vaknat förrän det var dags att stiga upp. Vi käkade lite frukost, packade ihop och så bar de av igen. Efter ett par timmars cykelfärd stannade vi för att ta cykelfärjan från Skarpnåtö över till andra sidan. Vi fick vänta i ca 45 minuter och då passade några på att bada i regnet. Gustaf tyckte att Petra var för seg med att doppa sig så han tog henne i famnen och bar ut henne. Hon blev skitarg! På färjan kastade Stellan godis i sjön. Fast egentligen siktade han på någon i båten. Anna körde sin omtyckta "Tigerjakt" och vi sjöng hejarramsor till JESUS, vår idol! 
Sen gav vi sig av, dem sista 5 km som vi hade kvar, mot Geta församlingshem. Vi la in sakerna i ett litet rum för att några skulle ha dopfika i det stora rummet. Sedan gick väl nästan alla till den lilla kiosken för att handla snacks. Emma och Josefine tog några foton innan de flesta av oss gick emot fotbollsplanen. Vilken match! Efter matchen cyklade eller gick hela gruppen upp för den långa och branta backen till Getabergen. Där blev Petra bjuden på glass av Stellan. Några gick spåret däruppe. Blandandra Petra och Jesper. Emma köpte glass innan de gick upp till utkikstornet med många andra. Sen gick typ alla tillbaka till kiosken uppe på berget. Där skulle Rickard köpa sig en kola men han tog då en grön Sprite som han tappade så han köpte båda två. Sen var der middag nere på hemmet. PIZZA! Ett päron fick man också. Jonas satt bredvid Josefine och sa "Det är ett äpple, fast långt". Han är en riktig knasboll. Sen hade vi smågrupper som var småkul. Sen bar det av till fotbollsplanen igen! Denna gång var Josefine med, vilket vi alla uppskattade. Där träffade vi en kille och 2 tjejer som var med oss och lirade. Ironiskt nog hette killen Petter-Niklas vilket fortfarande är ett mysterium för oss. Hur kan man döpa sin son till det? Petra, som var målvakt, skrek "Vi har Sveriges bästaste målvakt!". Sen släppte hon in 2 mål på ca 2 minuter. Har Sverige inga bra målvakter eller? Sen var det KYRKTIME! Henrik talade om Jesu ställföreträdande lidande på ett sätt så att alla förstod. Sen fick vi sprida ut oss i kyrkan och fick personlig förbön. Sen gick alla tillbaka till församlingshemmet. Josefine, Emma och Alex tvättade håret under en handdusch så att hela golvet på toa:n var blött efteråt. Men tjejerna var i alla fall fräscha igen!! Sen låg de flesta och småsov medan andra satt och spelade kort eller fnissade eller något liknande. Sen var det SLEEPINGTIME! 
 
Lördagen den 31/5 
Efter att segt vaknande käkade vi frukost segt och packade ihop våra grejer segt. Samtidigt övertalade Petra Jesper att de skulle byta till grupp 3 i stället för två för att det var långt att cykla i dag. Medan Robin valde att gå upp ett steg till grupp ett från grupp 2. Sen var det av mot Godby församlingshem. Josefine fick hjälpa Emma med hennes packning som höll på att ramla av hela tiden. Sedan lossnade Josefines pedal och gruppen stannade och väntade på Henke som fick laga den med Petras verktyg. Petra, räddaren i nöden! 
Evelina fick sitta bak på Thereses cykel eftersom Toms cykel hade gått sönder. Det behövdes en slang till hjulet så Gustaf och Jonas cyklade in till Mariehamn för att fixa en. Tom fick ta Evelinas cykel. När vi stod och fixade Josefines pedal, kom en bil! Så Therese ropade något i stilen; "DET KOMMER EN BIL!" Alla flyttade sig in mot vägkanten utom lilla Petra som självklart stod ytterst. Det lät ungefär som om det var första gången Therese såg en bil! Så Henke retade henne med att säga; "Åhh... fram med kameran!". Sedan sa vi alla det varje gång vi såg en bil. 
Jesper väntade ett par hundra meter fram. När vi kom upp för en backe stod Tom där också medan Martin låg i diket och höll sig för knäet. Alla trodde att han var skadad men han bara lurades. HAHAHA... sarkastiskt. Sen cyklade grupp 1 om oss. Vi cyklade in till en affär där Josefine fick låna pengar av Emma för att köpa en Cola. Robin köpte en munk. Sen cyklade Emma och Josefine med Henke mot nästa stopp, lunchen vid Finströms kyrka. Alla hade typ kommit dit när de kom fram. Josefine, Emma, Jesper, Petra och Camilla var inne i kyrkan en stund och fotade lite. Sen var det lunchtime! Klumpig nyponsoppa och mackor. Josefine fick smaka lite chips av generösa Petra. När Emma, Josefine och Jesper skulle göra rent sina muggar sprutade Josefine vatten på Jesper som blev ganska blöt. Sen skulle dem som ville shoppa i "the megastore" cykla före. När vi skulle cykla i väg cyklade Petra ner i diket. Hon skyllde på att "det var bara för att mina växlar inte ville hoppa i!". Så vadå? Bara för att inte hennes växlar ville hoppa i så var HON tvungen att hoppa i diket!? Josefine retade henne lite för det sen. 
När vi kom fram så hade vi 5 minuter på oss innan affären stängde. Skööönt att man hann. Josefine, Emma och Jesper delade på två påsar bilar. Petra träffade sina morföräldrar så det hon tänkte köpa vart gratis för henne... Sen gick vi till församlingshemmet. Sen höll Josefine i Jespers cykel så att han kunde packa av, i utbyte mot en kram, ingenting utom Guds nåd (typ) är gratis. Sen spelade Emma, Petra och Jesper på ett rejält ostämt piano. Det lät ungefär som en katt som har ont i magen eller som Robin.N när han jamar i telefonen! (Internskämt) Emma tyckte att det lät som "Alla fåglar kommit ren" fast Jesper spelade "Blinka lilla stjärna". Är Emma tondöv eller var det pianot som var ostämt? Sen gick Josefine och Jesper ut och cyklade lite. Emma och Alex var också med. 
Petra var ju kung på pingis... Gustaf anade flitigt fritidsbesök. Efter maten, Korvstroganoff och makaroner så gick Emma, Josefine och Jesper ut och passade bollen till varandra med Alex och Rickard innan de hade match. Sen var det dags för småkul i smågrupper igen! Efter smågrupperna skulle Emma och Josefine cykla runt lite i området. Josefine lånade Jespers cykel. De cyklade igenom ett litet bostadsområde men cyklade hem igen en annan väg. Då mötte de alla andra som var på väg mot hockeyrinken för att spela fotboll. Så Emma och Josefine hängde med. 
Det var en ute hockeyrink med två fotbollsmål. Josefine och emma satt på sargen och småsnackade. Sen fick de tvätta av Petras händer eftersom hon meckat med cykelkedjan. Om man säger så här, Petra är inte direkt något proffs på cyklar bara för att hon har verktyg i fickan. Josefine fick hedersuppdraget att vakta Jonas jacka och glasögon. Jackan var varm men brillorna såg Josefine inte nåt i Camilla kom och ställde sig bredvid och sa att hon var värdelös på fotboll. "Precis som jag då" svarar Josefine som egentligen platsar i Real Madrid. Sofia Roos ställde sig också hos Josefine co och sa att hon inte vågade gå på Stellan. Han är Präst och har ju för hög status liksom! Jonas hade inte så bra kondition. Var femte minut satte han sig bredvid Josefine och Emma för att vila. Jonas är en lat MASK! (Latmask) han har ingen självdisciplin heller. För efter matchen gick han fram till Josefine och sa "Ta av dig!". Jaha du Jonas... Det trodde vi inte. Josefine stirrade lite på Jonas men tog inte av sig hans jacka. Jonas började känna sig lite obekväm i situationen men tog av henne. Jackan alltså! Vad är det för snuskig fantasi ni har!? Men sen vågade han inte säga nåt mer så han lät henne behålla brillorna. 
Sen cyklade alla som spelat och badade... Josefine och Emma följde med. Killarna bytte om i tjejernas omklädningsrum och tvärt om. Efter badet cyklade vi tillbaka till hemmet.
Efter den mysiga andakten bäddade vi. Josefine låg 1 ½ meter från Emma som klagade natten innan då Josefine slagit henne i sömnen. Bredvid Josefine på andra sidan låg Jesper, Petra och Camilla. Petra, Josefine och Jesper hamnade under pianot... Där hade de kul... (interntskämt igen). Sen var det BEDTIME! 
 
Söndagen den 1/6 
Åt snabbt lite frukost och packade ihop våra saker innan vi begav oss mot Mariehamn. Josefine och Emma, som tryggt hållit ihop under hela resan cyklade ganska ensamma in mot staden. Då och då tog de dock sällskap av Therese och Cathis. När de fyra kom in till Mariehamn cyklade de först till fel hamn, vilket tog ungefär fyrtio minuter extra, men det gjorde inte så mycket tyckte Josefine, som bara ville se mer av den underbara ön. Efter en extra lång cykling, och efter att Josefines kedja hoppat ur två gånger kom de äntligen fram till Pommern, där hela KU skulle samlas. 
Emma och Josefine gick till kiosken och blev bjudna på godis av Jonas och Henke innan hela gänget skulle äta kycklingsallad. Efter den goda måltiden blev vi fotade av en kille som hette Magnus. Det var Anna som hade frågat om han kunde fota oss. Undrar om han ångrar det såhär i efterhand, med tanke på att det var rätt många (ca 12) kameror som han fick fota med! Stackars lilla Magnus.
 
På färjan Amorella, tillbaka till fastlandet, träffade vi Susanna Ojala. Sprang omkring och letade efter några som Alex fått syn på förut. När Josefine och Emma hade tröttnat på att springa omkring gick de ut och satte sig i solen och delade på en mjölkchoklad. Efter att hela gänget hade haft en samlig på båten gick Josefine och Emma ut igen. Eftersom det inte fanns något bord ledigt då satte de sig på durken och solade och sjöng lovsånger de just lärt sig. Som tur var gick Alex och Sofia Roos förbi några gånger och hjälpte dem när de inte kunde texten.
Sen var det karaoke. Jonas, Johan och Rickard sjöng "Macken" Det var väl inte lika vackert som när Anna sjöng Carolas Främling, men kul var det! Sen var det alla KU:are som skulle upp på scenen, det var väl kanske inte SÅ vackert när vi skrek nåt om "Waterloo", men det var i alla fall mycket kul. Det var ett roligt avslut på en rolig resa, för när sången var klar gick vi ner till bildäck för att ta våra cyklar och ta oss de sista metrarna till fastlandet.
 
Skrivet av: Josefine Thorberg och Petra Aho under hösten 2003

Gruppbild vid Pommern Fastlandsrutten Ålandsgänget har just stigit på finlandsfärjan och förväntningarna är på topp. Hur blir lägret? Endast två av dessa tre kända ansikten följde med på Ålandscyklingen. En ska bort, vem? Så var det dags att försöka fördriva tiden fram till ankomsten. Men datorn funkade inte... Slåspelet, ett populärt och pålitligt sätt att fördriva tid. Dessutom riktigt roligt. Gillar man inte att slå varandra på fingrarna kan man ju alltid spela poker. Jenny och Mariella är två av våra konfirmander det här året. Ytterligare två konfirmander. Denna gång lyckades jag fånga Josefin och Emma på kort. Här sitter ledaren för årets Ålandscykling, Stellan och språkar med en av sina hjälpredor, Therese. Ytterligare tre hjälpredor, Henrik, Anna och Rickard. Äntligen framme efter en dags hårt cyklande. Och vad bättre sätt att fira än genom att hälla vatten över varandra? Johan har något gott i famnen, men Jonas har nåt göttare... Mat lagades av våra suveräna kockar/köksor Therese och Anna. Här kastar Anna grytor. Therese är nån annanstans. Patiens, ett kortspel för den ensamme? Tja, kanske, brorsan min kan inte va nåt vidare sällskap. Första natten kom och alla skulle gå och lägga sig... Dags att gå och lägga sig, kvinnor och barn sov i stora rummet. I väntan på att få gå ombord på cykelfärjan badade några, andra tog det bara lugnt. Oj så många cyklar vi har tillsammans. Anna ledde som vanligt tigerjakten, och det är ju roligt. På andra sidan båten satt det också folk. Tyvärr står cykelkärran i vägen. Anna tror fortfarande att tigerjakten håller på. Mmmm, doften av ruttnad tång, skriken av måsar och salta stänk i ansiktet. Kan det bli bättre? Det var en aning kyligt på båten, dessutom hade det nyss regnat. On the Getaway: På väg i racerfart mot Geta efter vilan på cykelfärjan. Det är härligt att cykla!!! De snabbaste har kommit fram till en spännande skylt! Är det här vi ska sova? Äntligen framme efter en dags hårt cyklande. Dålig fantasi av mig, hehe. Henrik utmanas av Johanna och Maria. Resultatet är ju lätt att förutsäga... I Geta hade vi en förböns- och lovsångsgudstjänst. Helt enkelt underbart. Henrik talade om Jesu ställföreträdande lidande så att alla förstod. (i alla fall nåt) Vid frukosten planerade ledarna hur de skulle göra med Toms trasiga cykel. Jesus knackar på din dörr. Ålandscyklingen blev för många ett tillfälle att öppna dörren. OBS! Personen på bilden har inget med texten att göra, även om hon säkert också tagit emot Jesus i sitt liv. Vid foten av utsiktstornet: Ska vi orka oss upp? Det är ju så skönt i solen... Vi orkade i varje fall oss upp hela vägen. Och utsikten var ju inte helt fel. Ännu fler som klättrade ända upp. Johan är dock lite väck. Två coola brudar som tagit sig tid att cykla uppför Getabergen. Jonna och Maria jämför vem som har fulast ben, jag knäpper ett kort, jag får på nöten. Till slut var det dock dags att säga: "Hej då" till Getabergen och susa nerför backen. Pitstop: Jesper och Robin har cyklat hårt och tar sig en välförtjänt vila. Evelina har också en ansträngande cykling bakom sig. Fast på ett annat sätt: Hon har åkt hit på en kudde på Therese pakethållare. Hon och Cathis turades om när Toms cykel gick sönder. Det gäller att fylla på reserverna. En munk låter väl kristet och bra? Finströms kyrka, där Stellan konfirmerats och vi åt nyponsoppa. Stellan, Jenny och Mariella framför prästgården där Stellan fick sin konfirmationsundervisning. Äntligen framme efter en dags hårt cyklande. Och här fanns det biljard! Martin och Robin poserar. Och pingisbord fanns det också. Petra var en riktig höjdare. Vi anar flitigt fritidsbesökande. Sen fanns det också ett piano, men det var kasst. Jesper, Emma och Josefin gör ändå ett försök. Efter maten spelade några (Jenny, Mariella och Alex) kort vid borden... Andra (Gustav, Jonna, Rille, Henke och Maria) softade på gräsmattan utanför... Medan ytterligare några olyckliga?!? (Cathis, Johan och Evelina) fick diska. Så blev det då dags att gå och lägga sig även denna natt. Åtminstone några verkar ju tycka att det är både roligt och skönt. Fast vissa verkar ha lite för mycket energi kvar. OBS! Bilden är en aning arrangerad. Innan vi gick och la oss bad alla sin kvällsbön, åtminstone hoppas jag det. Så här skulle det se ut när vi cyklade, en lång kolonn av cyklar. Bilden är på min grupp. Men sen så kom Anna med snabba gruppen. Lägg märke till att de cyklar i bredd. Innan vi i medelsnabba hann reagera var snabba redan uppe och nosade oss i hasorna. I en rasande fart körde de om och kaoset utbredde sig. Tur att ingen bil kom just då. Och strax var de om och förbi på sin väg mot Mariehamn. Martin och Alex avslutar den oerhört fräcka omkörningen. En sista bild på Annas snabba grupp innan vi skildes åt. Långsamt återställdes lugnet i min grupp igen och vi cyklade vidare mot vårt mål. Gustav tog det lugnt och njöt av det sköna vädret och det vackra landskapet. Om nån tyckte det var jobbigt att cykla så kan ni ju försöka att springa runt Åland istället. Fast i backarna är det lätt att ångra att man tagit cykeln med! The Road Goes Ever On... Hela gänget har nästan helskinnade tagit sig ett varv runt Åland. Pommern skymtar i bakgrunden. Efter att ha lett sina grupper hela vägen får ledarna äntligen koppla av. Efter maten fanns det även tid att ta det lugnt, och ta en bild. Men på vad? Jo kanske på dessa båda. Alexandra har fixat en schysst frisyr på Jonas. En som inte larvar sig med olika frisyrer är Tom, han spelar fotboll istället. Johan drack en liter på strax under halvminuten, slå det!!! Hela gänget står uppställda... Och här kommer ledaren för att mönstra sina trupper... Dags att borda en finlandsfärja för att komma hem!!! Så var vi på finlandsfärjan igen och automaterna känns ju igen, eller? Därefter bar det iväg till nattklubben för alla KU:are och konfirmander. Stellan skulle ha infosamling. Efter samlingen var det återigen dags att fördriva tiden, till exempel med klassikern vändtia. Eller, varför inte patiens? Hovsjöbarnen verkar ju i alla fall gilla det. Lägg noga märke till Sofias vänsterhand. Själv påstod hon att den endast var stukad, den var dock bruten. Några ville väldigt gärna att jag skulle ta en bild med bara dem så här kommer några. Först ut, Petra. Därefter i profil Camilla. Sist men ingalunda minst Therese som tillsammans med Anna lagat all mat hela lägret. Och vilken mat!!! Men ett ensamt kort i poker är inte mycket värt, här kommer ett svårslaget par: Johanna och Johan. Ett par som varit svårt att separera, Mariella och Jenny. Jag satt för nära så de fick luta sig inåt. Sedan har vi ju naturligtvis syskonen Ahlman, ett par som ju knappast går att skilja åt. Men en triss slår ju alltid ett par i poker: Emma, Josefin och Cathis vilar sig efter resan. En starkare triss är måhända denna: Tre coola sommarkonfirmander, Emma, Josefin och Jesper. Fast om man tar med en person till så blir man ju ett fyrtal. Linslusen Petra ställer gärna upp. Men med jokern i leken; Henrik, så vinner man alltid, Petra gör en kopia för senare fusk... Nog med poker nu. Här är Susanna en blivande konfirmand och Roberts lillasyster som vi mötte på färjan. Petra övertalade henne att verkligen gå och läsa. Alex hjälpte också till på ett hörn. Sen så var det äntligen dags för karaoken. Vi radade upp oss utanför Sportsbar för att lyssna. Först ut var Anna Bengtsson med Carolas låt "Främling". Hela Ålandsgänget jublade. Anna har övat på att sjunga Carolalåtar framför spegeln sen hon var sju och det märks! I väntan på nästa KU-låt var det lite ont om sittplatser. Robin satte sig på bordets fotring. Strax därpå kom Martin, Eve, hennes kompis Anna och Therese upp för att framföra "Margareta". Så var det dags för Jonas, Johan och Rickard att framföra Macken på sitt eget vis. Åtminstone jag vek mig dubbel när Jonas körde igång med äkta Macken röst. Riktigt coolt. Efter detta nummer blev det åter en viss väntan. Martin och Cathis satt i fönstersmygen. Sist men inte minst, var praktiskt taget halva gänget uppe på scen och framförde Waterloo. Det blev lite trångt och ont om mikrofoner men sånt får man ta. Bra var det i varje fall. Efter Karaoken gick vi ner till cyklarna och väntade på att återigen beträda svensk mark. Ett underbart, roligt och andligt givande läger är nu till ända och alla är tämligen trötta. De som inte hade skjuts åkte med oss på pendeln till Södertälje. Ännu en bild på Therese som instämmer med mig om att det varit ett alldeles underbart läger. Vi avslutar med en bild på våra två olycksbarn, Sofia; bruten handled och Rickard; blindtarmen. Vi får dock ändå tacka Gud för att inget ännu värre hände.